Home page | Latest quotes | List of authors | Random quotes | Vote!

Valeriu Butulescu

Oavsett vilka affärer filosofen ger sig in på, frågar han bara efter ande och materia.

aphorism by Valeriu ButulescuReport problemRelated quotes
Added by Simona Enache
| Vote! | Copy!

Share

Related quotes

Valeriu Butulescu

Under denna bräckliga tanke frågar sig pappret om det blev till för endast detta.

aphorism by Valeriu ButulescuReport problemRelated quotes
Added by Simona Enache
| Vote! | Copy!

Share
Valeriu Butulescu

Ge oxen man och genast tror han sig vara bisonoxe.

aphorism by Valeriu Butulescu, translated by Irina SchapiraReport problemRelated quotes
Added by Simona Enache
| Vote! | Copy!

Share
Valeriu Butulescu

Oxens ok tog de av och förväntar sig att han frivilligt ska dra vagnen.

aphorism by Valeriu Butulescu, translated by Irina SchapiraReport problemRelated quotes
Added by Simona Enache
| Vote! | Copy!

Share
Valeriu Butulescu

I trädens frukter ska du inte se frikostighet, bara strävan efter kontinuitet.

aphorism by Valeriu Butulescu, translated by Irina SchapiraReport problemRelated quotes
Added by Simona Enache
| Vote! | Copy!

Share
Valeriu Butulescu

Han är bara en enda stor akilleshäl!

aphorism by Valeriu Butulescu, translated by Irina SchapiraReport problemRelated quotes
Added by Simona Enache
| Vote! | Copy!

Share
Valeriu Butulescu

Han var så trasig, trött och mager, att jag blev övertygad om att han var en hederlig människa.

aphorism by Valeriu ButulescuReport problemRelated quotes
Added by Simona Enache
| Vote! | Copy!

Share
Edgar Allan Poe

Korpen

Trött en natt jag satt och drömde vid en gammal bok, där glömde,
bakom seklers förlåt gömde tankar hägrade förbi.
Knappt jag börjat slumra, förrän något knackade på dörren,
något pickade på dörren, — ticketick det ljöd däri.
Upp jag blickade och sade, väckt utur mitt drömmeri:
"nå stig in! Vem söker ni?"

Aldrig går det ur mitt minne: årets sista natt var inne,
i mitt rum, som i mitt sinne, skred dess skuggors tåg förbi.
Längtande till morgonstunden, höll jag mig vid boken bunden;
ack, men djupt i hjärtegrunden, ack, som alltid, ljöd däri
hennes namn som här förklungit — Leonor det klingar i
änglasfärers harmoni.

Lampan fladdrande beskiner sidenböljande gardiner,
hör, det prasslar, hör, det viner i det tunga draperi!
Och vad annat förr mig hände, aldrig sådan skräck jag kände,
aldrig hemskare sig tände flamman i min fantasi,
och jag viskar, icke hörbart, blott att varda skräcken fri:
"stig då in! Vem söker ni?"

Dock min häpnad snart sig lade, lugn jag återvunnit hade,
då jag gick till dörrn och sade: "ack förlåt mitt bryderi!
Över nyss i slummer bragta sinnen smög så sakta, sakta
eder knackning, knappt att akta, knappt att uppmärksammad bli."
Ut jag såg i förstugången, men vad såg jag väl däri?
Endast skuggors feeri.

Ut min blick i mörkret irrar, in i nattens djup han stirrar,
och en dröm min själ förvirrar, med onämnelig magi.
Ej den djupa tystnad störes, ej en bild för ögat föres,
"Leonor!" det viska hördes... O, vad smärta ljöd däri!
Vilka äro de som växla detta kvävda hjärteskri?
Jag och eko, endast vi.

Dörren knappt jag stänga hinner, knappt min bok jag återfinner,
och det knackar. Pulsen brinner... är det, är det trolleri?
Hastigt rinner mig i hågen: å, det är på fönsterbågen!
Still, I tankar, I som frågen, vad av detta månde bli,
still, mitt hjärta, tills jag funnit, att det mystiska häri
var — en vind som flög förbi!

Ha, då fönstret upp jag kastar, in en korp i rummet hastar —
Ståtlig fågel! Mystisk uppsyn! Sekler skönjas ju däri.
Ingen hälsning han mig bringar, då han straxt på svarta vingar
upp på dörrens karm sig svingar och slår ned så trygg och fri
på en Pallasbyst å karmen, fullt så hemmastadd och fri
som i skogens sceneri.

Vad? Jag tror att hans besatta uppsyn lockar mig att skratta.
Visdomsdryg syns han sig skatta. Läk då min melankoli!
Sändebud från nattens länder, dit du kanske återvänder,
gamle korp från Stygens stränder, säg, då du min gäst vill bli,
säg ditt namn i underjorden, säg, hur nämnes du däri?
Korpen svarade: Förbi.

Underligt jag fann det vara, att en fågel så kan svara;
fast hans svar var ett ord bara och med föga mening i,
ty bland alla mänskosöner vem har rönt vad här jag röner,
att en kolsvart fågel kröner dörrens karm så trygg och fri,
sitter på en bild av Pallas, som i skogen trygg och fri,
kallande sig själv Förbi?

Korpen, som allt jämt vill tjäna till en hjälmkam åt Athena,
sade detta ord allena; han har tömt sin själ däri.
Ej den djupa tystnad stör han, ingen enda fjäder rör han. —
"Hopp och vänner flugit från mig; snart väl skiljas även vi,"
så jag sade: "när är stunden, då vi skiljas även vi?"
Korpen sade då: förbi.

Att en fågel så kan svara, hör ju till det underbara;
dock, han säger ett ord bara, som han kanske övats i
av en skald, vars hårda öde, förrn han lades till de döde,
ville, att hans strängar ljöde till det enda ord: förbi —
att hans sång, den brustna, ljöde i ett enda hjärteskri:
förbi, förbi!

Mitt för dörr och korp jag rycker soffan fram, ty, som jag tycker,
bör han lyss till mina nycker, mildra min melankoli,
och på soffans sammet sänker jag mig ned och eftertänker,
vad i fågelns ögon blänker, vad det är för trolleri
i hans dystra Hadesskepnad, vad det är för mening i
detta hesa rop: förbi.

Så jag länge överväger, ej ett enda ord jag säger,
korpen stirrar — hu, han äger i sin blick en hemsk magi!
Tankfull lutar jag mitt sjuka huvud mot det sammetsmjuka
hyende, vars purpur lampan sprider skiftingar uti.
Ack, den tid, då henns huvud lutade i svärmeri
mot dess purpur, är förbi!

O, igenom rummet simma ambraskyar som en dimma!
Lyss, jag tycker mig förnimma änglars tysta steg däri.
Fören I från Gud en hälsning, kommen I med hopp och frälsning,
frälsning, ack, från hennes minne, som min ande fängslats i?
O, är ögonblicket inne, då min själ kan varda fri? —
Korpen ropade: förbi!

Du profet och leviatan, kanske fågel, kanske satan,
slungad hit av mänskohatarn eller stormens raseri,
säg min arma själ, som lider, som besegrad ännu strider,
i vars spår förtvivlan skrider — säg vad änden månne bli!
Finns i Gilead ännu balsam, finns ett hopp att varda fri?
Korpen svarade: förbi!

Du profet och leviatan, kanske fågel, kanske satan,
säg, du bud från mänskohatarn, vid den Gud vi leva i,
väntar ingenstädes freden? Förer ej den tunga leden
till ett fjärran saligt Eden, där jag åter slutes i
hennes famn, vars namn nu klingar ljuvt i himmelsk harmoni?
Korpen svarade: förbi!

Bort från mig, demoners like! Till ditt dystra avgrundsrike
hän i storm och natt du vike! Höj du där ditt hesa skri!
Lämna ej ett dun till minne av det ord, som kvalt mitt sinne!
Är ej ögonblicket inne, att du lämnar dörren fri,
fritt mitt hjärta, som du borrat djupt din rovdjursnäbb uti?
Korpen svarade: förbi!

Vingen ej han röra gitter; — kvar sen åratal han sitter,
och hans drömblicks hemska glitter stirrar jämt med häxeri.
Skimrar lampan, skiner månen in på mig och Hadessonen,
ser jag honom, korpdemonen, skugga golv och draperi.
O, den svarta, svarta skuggan dväljes jämt min själ ini,
suckande: förbi, förbi!

poem by Edgar Allan Poe (1845), translated by Viktor RydbergReport problemRelated quotes
Added by Dan Costinaş
| Vote! | Copy! | In English | In Spanish | In Italian | In Romanian

Share
Valeriu Butulescu

Tro inte att fienden beundrar dig. Han söker bara din sårbara punkt.

aphorism by Valeriu Butulescu, translated by Irina SchapiraReport problemRelated quotes
Added by Simona Enache
| Vote! | Copy!

Share
Valeriu Butulescu

Jag undrar om det kallas guldbröllop även då man gifter sig femtio år efter sitt första äktenskap.

aphorism by Valeriu ButulescuReport problemRelated quotes
Added by Simona Enache
| Vote! | Copy!

Share
Valeriu Butulescu

Kängorna sade: ”Om han betraktar sig som världsalltet är vi universums grund”.

aphorism by Valeriu ButulescuReport problemRelated quotes
Added by Simona Enache
| Vote! | Copy!

Share
Valeriu Butulescu

Han gladdes när han hörde att han skulle betala med sitt huvud. Hand hade inte hoppats på att komma undan så billigt.

aphorism by Valeriu Butulescu, translated by Irina SchapiraReport problemRelated quotes
Added by Simona Enache
| Vote! | Copy!

Share
Valeriu Butulescu

Efter ordet ”skyldigheter” sätter vi punkt. Efter ”rättigheter” följer kolon.

aphorism by Valeriu ButulescuReport problemRelated quotes
Added by Simona Enache
| Vote! | Copy!

Share
Valeriu Butulescu

Oberoendet lever farligt! Det beror bara av sig självt.

aphorism by Valeriu ButulescuReport problemRelated quotes
Added by Simona Enache
| Vote! | Copy!

Share
Valeriu Butulescu

Vi ska värdera våra dygder efter våra impulser, inte efter vad vi gör.

aphorism by Valeriu Butulescu, translated by Irina SchapiraReport problemRelated quotes
Added by Simona Enache
| Vote! | Copy!

Share
Valeriu Butulescu

Att vagas av livet låter sig bara göras i livets vagga.

aphorism by Valeriu Butulescu, translated by Irina SchapiraReport problemRelated quotes
Added by Simona Enache
| Vote! | Copy!

Share
Valeriu Butulescu

Även döden är en Skapare. Den ger liv till nya former av död.

aphorism by Valeriu ButulescuReport problemRelated quotes
Added by Simona Enache
| Vote! | Copy!

Share
Valeriu Butulescu

Stäm din ande! Men inte vems pipa som helst!

aphorism by Valeriu Butulescu, translated by Irina SchapiraReport problemRelated quotes
Added by Simona Enache
| Vote! | Copy!

Share
William Butler Yeats

När du blir gammal

När du blir gammal, grå och alltid sömnig
och nickar framför brasan, tag från skåpet
denna bok och läs den sakta, minns och dröm
om dina ögons milda skönhet på min tid.

Så många män har älskat dig
för skönhetens och charmens skull,
men bara en såg djupt och såg din gömda sorg
och älskade din pilgrimssjäl

Och böjd, helt nära brasans glöd,
mumla med sorgsen röst om Kärleks flykt
högt över Irlands berg
tills den försvann i stjärnevimlet.

poem by William Butler Yeats, translated by Gunnar ArtéusReport problemRelated quotes
Added by Dan Costinaş
| Vote! | Copy! | In English | In Romanian

Share
Valeriu Butulescu

Äventyraren ger råden. För honom är varje råd det nyaste äventyret.

aphorism by Valeriu Butulescu, translated by Irina SchapiraReport problemRelated quotes
Added by Simona Enache
| Vote! | Copy!

Share
Valeriu Butulescu

Han var så förnuftig att han vädjade till andras illusioner.

aphorism by Valeriu Butulescu, translated by Irina SchapiraReport problemRelated quotes
Added by Simona Enache
| Vote! | Copy!

Share
 

Translation needed

The interface of this section needs to be translated (it takes about two hours). If you can help, please send us a message.

Interfaţa acestei secţiuni are nevoie de traducere (durează circa două ore). Dacă poţi ajuta, te rugăm să ne trimiţi un mesaj.